Inte alla läser Hela Gotland, så därför citerar jag detta, och jag ser verkligen fram emot att få läsa herr Nilssons nästa bok SALTAD NOTA
Matdetektiven om matfusket
Av Gotlands Allehanda text: Magnus Tingström foto: erik englund En pistageglass på en gotländsk badstrand för tio år sedan gav
Mats-Eric Nilsson en impuls. Ett undersökande och granskande arbete
började och resulterade i flera uppmärksammade böcker om maten vi
stoppar i oss. I augusti släpps Mats-Eric Nilssons femte bok om den
alltmer myglande livsmedelsindustrin.
Titeln är Saltad nota, Om matfusket – Från gatukök till gourmetkrog. Boken tar ett samlat grepp på fusket inom restaurangbranschen.
– Jag vill väcka frågan över hur lite vi som gäster egentligen vet vad som ligger på tallriken när vi går ut och äter. Vi konsumenter är i ett sådant underläge när det gäller information så att incitamentet till fusk eller i alla fall att vilja glida på sanningen är väldigt stort, menar han.
Till den senaste boken har han granskat maten på totalt 27 olika restauranger. Bland annat hos Ikea, McDonalds och Destination Gotland.
– Trots att jag var skeptisk så blev resultatet sämre än vad jag trodde innan undersökningen. Jag hoppas boken kan leda till att fler konsumenter ställer högre krav på att restauranger framöver tvingas visa vad maträtterna innehåller. Nu är det alldeles för mycket färgämnen, e-ämnen och pulver, tycker jag.
Vad har du att säga om användandet av tillsatser?
– Cirka tio procent har med hållbarhet att göra och i vissa fall kan det vara motiverat att de finns. Men oftast handlar det enbart om att förlänga hållbarheten i butikshyllan. Sedan finns det många tillsatser som enbart fungerar som smakförstärkare, menar han.
Intresset för mat har knappast varit större i Sverige än vad det är nu. Svenska kockar har framgångar i internationella matlagningstävlingar och tv-kanalernas tablåer är fyllda med matlagningsprogram. Till detta släpps det mängder med matinspirerade böcker. Trots intresset var det svårt för Mats-Eric att få ett förlag som trodde på hans första bokidé.
– Jag fick nej av flera förlag jag skickade mina förfrågningar till. Ett förlag svarade nej och att jag garanterat skulle få nej av alla andra också. Som tur var så gav jag inte upp.
Den hemlige kocken trycktes från början i 5 000 exemplar och har sålts i över 250 000 exemplar. Även de andra böckerna har blivit storsäljare.
Vilka reaktioner har du fått?
– Från livsmedelsbranschen knappt några. Av läsarna har jag däremot fått massor av respons när jag hållit mina föredrag. Från början var det mest äldre människor som kommenterade innehållet i böckerna men nu händer det att tjugoåringar stoppar mig på gatan och berättar att de numera läser innehållsförteckningarna eller bakar eget bröd.
Är det en klassfråga att kunna äta riktig mat?
– Nej, jag tror istället att det är en prioriteringsfråga många gånger. Det är inte så att de som är högst upp på samhällsstegen alltid äter bäst mat. Det finns många människor som har det svårt ekonomiskt men som använder äkta råvaror och vet hur man lagar riktig mat, fortsätter han.
Har du något tips för att få reda på om det serveras mat med äkta råvaror?
– Det är inte helt lätt, men genom att ställa frågor om menyn kan man få reda på en del. Pajer på lunchrestauranger är nästan aldrig gjorda på stället. Efterrättspajer värms ofta bara upp och piffas till med exempelvis ett hallon och några blad med citronmeliss. Andra tips kan vara att se efter hur många rätter det finns på menyn. Ju färre maträtter på menyn ju större chans att de har riktiga råvaror till rätterna.
– Jag var häromdagen på en gotländsk restaurang som jag tycker var mycket bra. De hade tre förrätter, tre huvudrätter och tre efterrätter att välja på vilket även blir ekonomiskt riktigt för köket då det blir mindre svinn, säger han.
Sedan många år tillbaka har Gotland en stor plats i Mats-Erics liv. Som liten brukade han tillbringa somrarna i Norrlanda, senare blev det lumpen på P18 och därefter gjorde han en praktikperiod på radion. Sedan 1981 har han haft sommarhus på ön, först i Klintehamn och de senaste fem åren är det till Rone han återvänder varje sommar. Den senaste boken är till stora delar skriven i Rone och många av böckernas fotografier är tagna på Gotland.
Hur var det nu med pistageglassen?
– Jag har varit matintresserad sedan jag var 15-20 år gammal men det var när jag och min bror började kolla på glassens innehållsförteckning som jag verkligen fastnade för vad maten innehåller. Det fanns en mikroskopisk mängd pistage men annars var det mest tillsatser, färgämnen och det mesta var väldigt långt ifrån vad en glass egentligen ska innehålla, säger Mats-Eric Nilsson.
Det ska bli mycket spännande. Har ju dessutom många år i restaurangbranschen själv att falla tillbaka på och kan resan från stora grytor med fondkok till buljong på burk med diverse tillsatser.
Matdetektiven om matfusket
Av Gotlands Allehanda text: Magnus Tingström foto: erik englund En pistageglass på en gotländsk badstrand för tio år sedan gav
Mats-Eric Nilsson en impuls. Ett undersökande och granskande arbete
började och resulterade i flera uppmärksammade böcker om maten vi
stoppar i oss. I augusti släpps Mats-Eric Nilssons femte bok om den
alltmer myglande livsmedelsindustrin.
Titeln är Saltad nota, Om matfusket – Från gatukök till gourmetkrog. Boken tar ett samlat grepp på fusket inom restaurangbranschen.
– Jag vill väcka frågan över hur lite vi som gäster egentligen vet vad som ligger på tallriken när vi går ut och äter. Vi konsumenter är i ett sådant underläge när det gäller information så att incitamentet till fusk eller i alla fall att vilja glida på sanningen är väldigt stort, menar han.
Till den senaste boken har han granskat maten på totalt 27 olika restauranger. Bland annat hos Ikea, McDonalds och Destination Gotland.
– Trots att jag var skeptisk så blev resultatet sämre än vad jag trodde innan undersökningen. Jag hoppas boken kan leda till att fler konsumenter ställer högre krav på att restauranger framöver tvingas visa vad maträtterna innehåller. Nu är det alldeles för mycket färgämnen, e-ämnen och pulver, tycker jag.
Vad har du att säga om användandet av tillsatser?
– Cirka tio procent har med hållbarhet att göra och i vissa fall kan det vara motiverat att de finns. Men oftast handlar det enbart om att förlänga hållbarheten i butikshyllan. Sedan finns det många tillsatser som enbart fungerar som smakförstärkare, menar han.
Intresset för mat har knappast varit större i Sverige än vad det är nu. Svenska kockar har framgångar i internationella matlagningstävlingar och tv-kanalernas tablåer är fyllda med matlagningsprogram. Till detta släpps det mängder med matinspirerade böcker. Trots intresset var det svårt för Mats-Eric att få ett förlag som trodde på hans första bokidé.
– Jag fick nej av flera förlag jag skickade mina förfrågningar till. Ett förlag svarade nej och att jag garanterat skulle få nej av alla andra också. Som tur var så gav jag inte upp.
Den hemlige kocken trycktes från början i 5 000 exemplar och har sålts i över 250 000 exemplar. Även de andra böckerna har blivit storsäljare.
Vilka reaktioner har du fått?
– Från livsmedelsbranschen knappt några. Av läsarna har jag däremot fått massor av respons när jag hållit mina föredrag. Från början var det mest äldre människor som kommenterade innehållet i böckerna men nu händer det att tjugoåringar stoppar mig på gatan och berättar att de numera läser innehållsförteckningarna eller bakar eget bröd.
Är det en klassfråga att kunna äta riktig mat?
– Nej, jag tror istället att det är en prioriteringsfråga många gånger. Det är inte så att de som är högst upp på samhällsstegen alltid äter bäst mat. Det finns många människor som har det svårt ekonomiskt men som använder äkta råvaror och vet hur man lagar riktig mat, fortsätter han.
Har du något tips för att få reda på om det serveras mat med äkta råvaror?
– Det är inte helt lätt, men genom att ställa frågor om menyn kan man få reda på en del. Pajer på lunchrestauranger är nästan aldrig gjorda på stället. Efterrättspajer värms ofta bara upp och piffas till med exempelvis ett hallon och några blad med citronmeliss. Andra tips kan vara att se efter hur många rätter det finns på menyn. Ju färre maträtter på menyn ju större chans att de har riktiga råvaror till rätterna.
– Jag var häromdagen på en gotländsk restaurang som jag tycker var mycket bra. De hade tre förrätter, tre huvudrätter och tre efterrätter att välja på vilket även blir ekonomiskt riktigt för köket då det blir mindre svinn, säger han.
Sedan många år tillbaka har Gotland en stor plats i Mats-Erics liv. Som liten brukade han tillbringa somrarna i Norrlanda, senare blev det lumpen på P18 och därefter gjorde han en praktikperiod på radion. Sedan 1981 har han haft sommarhus på ön, först i Klintehamn och de senaste fem åren är det till Rone han återvänder varje sommar. Den senaste boken är till stora delar skriven i Rone och många av böckernas fotografier är tagna på Gotland.
Hur var det nu med pistageglassen?
– Jag har varit matintresserad sedan jag var 15-20 år gammal men det var när jag och min bror började kolla på glassens innehållsförteckning som jag verkligen fastnade för vad maten innehåller. Det fanns en mikroskopisk mängd pistage men annars var det mest tillsatser, färgämnen och det mesta var väldigt långt ifrån vad en glass egentligen ska innehålla, säger Mats-Eric Nilsson.
Det ska bli mycket spännande. Har ju dessutom många år i restaurangbranschen själv att falla tillbaka på och kan resan från stora grytor med fondkok till buljong på burk med diverse tillsatser.
