Missar man den går det bra att titta på reprisen, jag som är kvällstrött får väl spela in och titta någon gång i helgen när jag pigg som en lärka skuttar ur sängen kl 5 på morgonen. ( hm)
Tisdag den 12 april, kl. 22.00, SVT1 dokumentären
Torsdag den 14 april, kl. 22.15, repris på SVT24
Vad filmen handlar om?
Citat från Gunnar Lindgren.
. Där visas hur vi alla bär på hundratals kemikalier i vårt blod. I navelsträngsblod har man hittat upp till 250 kemikalier som kommer från mat, kläder, hudvårdsprodukter, plast m m. Dessa främmande ämnen försöker vi tvätta av oss själva, våra kläder, golv vid städning, bilar vid biltvättar etc. Då följer de med avloppsvattnet till reningsverken och samlas upp i slammet för att inte förgifta sjöar och vattendrag.
I stället för att tas om hand på ett ansvarsfullt sätt som det kemiska avfall det är, så för detta in i livsmedelskedjan igen. Slammet sprids på livsmedelsproducerande odlingsmark. På så sätt får vi i värsta fall dem tillbaka gång på gång. Vissa dioxiner har en beräknad halveringstid i människokroppen på flera hundra år.
Många av de mest riskabla ämnena är fettlösliga och lagras upp i kroppsfett hos djur och människor, exempelvis dioxiner, bromerade flamskyddsmedel. När vi äter fett i animaliska livsmedel (mjölk, smör, fläsk, ägg, fisk osv) samlar vi på oss sådana främmande ämnen som beskrivs i filmen. Även om halten i djurfoder är låg och ligger under analysgränsen kan de bygga upp avsevärda nivåer i kroppsfett och blodEgentligen blir man bedövad bara genom att läsa denna text, alla dessa kemikalier vi använder dagligen utan att reflektera på vad de gör med oss och vår omgivning.
Nu ska jag fortsätta läsa Gunnar Lindgrens nyhetsbrev så jag är väl förberedd tills det är dags att se filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar