Kan ju avslöja att jag är inget träningsfreak, annat var det i tonåren då man cyklade milen till skolan, ibland cyklade hem för att slänga i sig någon macka och i väg igen. Det var skidor, orientering, terränglöpning allehanda friidrott och allt annat som man kunde hålla på med mest dygnet runt och tävlingar i de mest udda sporter som Varpa.
Vad man åt, rejäl mat (husmanskost), en hög med mackor och bullar mjölk eller hemgjord saft. Dessutom fick vi ofta bra mat i skolan. Vissa rätter skulle jag fortfarande vilja ha.
Ju mer jag läser om Colting, hans ideer om hur han ska äta för att orka och få ut maximalt från sin träning för att orka så länge som möjligt. Hans upprördhet över Livsmedelsverketskostråd, som man kan läsa om på Kostdoktorns sida , ju mer tänker jag tillbaka. Hade vi orkat vara aktiva så många timmar om dygnet om vi inte fått smör, redigt med fläsk, falukorv och kött i stort sett varje dag? ( fördelen med att vara uppväxt på en gård.) Jag tror inte det. Vi var ju aldrig stilla, alltid på väg någonstans. Det var sällan man var på väg någonstans i bil, man fick snällt gå, springa eller cykla. ( är inte född i början av 1900 talet).
Som sagt är Colting upprörd och skriver i Borås Tidning om Våra Kostråd. Jag gillar meningen: I hejaklacken för dessa råd står också alla indoktrinerade och till kritiskt tänkande oförmögna dietister som blint lyder vad de pådyvlats.
Avslutningsvis skriver han till Ulf Bohman på Livsmedelsverket:Animaliskt fett har vi ätit i hundratusentals år sedan människans gryning. Raffinerat socker och margarin har funnits tillgängligt i tvåhundra år…Gissa själva vad som är bäst Ulf!
Jag behöver inte ens gissa, jag vet, jag känner , jag mår bättre......
1 kommentar:
japp!
Man blir lite trött på att livsmedelsverket framhärdar...
Så mycket du skrivit sedan jag var in här sist!
Skicka en kommentar